GUBBAR KAN!

Som fotograf har man förmånen att jobba med väldigt varierande projekt och träffa nya spännande människor. Även om en del av grabbarna i det kultförklarade Fantasia och St. Petersaari är bekanta från förr var det speciellt roligt att få vara med och dokumentera deras fortsatta resa. Några kvällar för en tid sedan besökte dessa mogna män min fotostudio, och snart kan ni se dem live i Jakobstad också. Jag gillar att jobba med strukturer i Photoshop och skapa en annan dynamik i bilden, en mix av grafik och foto. Som kontrast till det svartvita dokumentära är det roligt att jobba med en fusion av olika stilar. Så här blev resultaten av två photoshoots i studion: Fantasia & St. Petersaari. Från enfärgad bakgrund till en mix av grafik och mönster.

Fotosafari med boyzen!

Vad kan väl vara bättre än lite soteld, en solnedgång, samt lite halvkall, helsvart korv ute i det fria. Visst det svider i ögonen av all soteld, men jestas vad gott det är att äta utomhus. Frilansbasisten Egon Veevo och Mångkonstnären Matti Aspvik joinade mig på denna lilla fotosafari i det fäbodska landskapet.

Några nya gråa gradientfilter och ett nytt fisheyeobjektiv förgyllde dagen.

Makromöjligheter med fisheye ger helt nya perspektiv. Fascinating! Även roligt att se sina medvandrare på ett helt nytt sätt.

Den ack så obligatoriska matpausen som tog betydligt längre än väntat p.g.a. eld som vägrade starta. Men några stickor och lite låsolja satte fyr på eländet. Pörkenäs nya strandbastu blir fantastisk. Och vyerna från bastuverandan en fröjd för ögat.

AFTER EIGHT 30 ÅR!

AFTER EIGHT fyllde 30 år igår. Detta unika fantastiska ställe där ungdomar fostrats, underhållits, deltagit, ätit, skrattat och gråtit. Är evinnerligt tacksam att jag fått vara med i denna gemenskap under resans gång. Fått delta i fantastiska konserter och även spela själv. Hoppas de följande 30 åren blir lika framgångsrika som tidigare och att ALLA förstår hur viktig denna plats är för Jakobstad med omnejd! Passade dessutom på att bli medlem igår, gör det DU också! Här kommer en bildkavalkad.

Vilka fantastiska artister och konserter man fått vara med under åren, vissa var bara i början av sin karriär, idag är de hur stora som helst. Själv fick jag med olika banduppsättningar uppträda ett antal gånger på After Eights scener, hoppas på flera tillfällen.

Gudfadern själv, klippan Beni Edström.

Fågelmannen Mecki Andersson med sin flock.

Veckans pulkbacke

Har ni som jag funderat varför det aldrig blev nån slalombacke av avfallshögen i Jakobstad. "Roskisbacka" som den kallas i folkmun har en sån otrolig potential. En lift är det enda som behövs. Vill man få känslan av kalfjäll i Jakobstad ska man absolut bege sig ut till denna plats. Testade mitt 16-35 mm med ett polarisationsfilter på och konstaterade att jag hellre hade åkt pulka , men några bilder blev det trots allt. Fantastisk utsikt får man på köpet, när ska vi kunna åka slalom här? Vilken turistfälla det kunde bli.

Som en uppdragen eka.

Film har alltid varit en passion för mig, gillar både att se på film och skapa film, både på fritiden och på jobbet. Brukar skämtsamt kalla filmduken (och TV:n) för min bästa vän. Studerade också filmskapande i tiden. Film är ju egentligen en form av stillbildsfotografering det också. Skillnaden ligger mest i att man fotograferar 25 bilder i sekunden istället för 1 och pusslar ihop dem till en rörlig sekvens. Av någon märklig anledning så tilltalas jag av det vemodiga, det gråa när jag dokumenterar saker och ting. Varför vet jag inte, men finns nånting vackert i vemodet, det slitna. Glansbilden som krackelerats, solnedgången som uteblev, det finns alltid en historia bakom den ruggiga ytan. Jag fascineras av kontraster, kanske just därför som vemodet känns trevligt att dokumentera. För i vardagen vill man ju hellre ha lycka omkring sig. Tomas Tranströmer beskriver lugnet, stillheten som finns i vemodet på ett ypperligt sätt.

”Se hur jag sitter

som en uppdragen eka.

Här är jag lycklig.”

Här är några korta snuttar från Fäboda filmat i år den 25:e december. Om ni inte själv har möjlighet att åka ut till denna fantastiska plats så kan kanske dessa bilder förmedla en stämning av avkoppling och sinnesro. Eller ångest, vad vet jag, vi tolkar ju vardagen olika vi människor.

STORIES OF MEN

I en serie som jag kallar "Stories of men" försöker jag skildra vardagen, ögonblick av män i olika åldrar. Må det vara på jobbet, eller fritiden. En dokumentär skildring om hur livet kan te sig väldigt annorlunda för olika män trots att de befinner sig inom en 100 km radie från varann.

Första bildserien är från en verkstad ute på landet. En fantastisk personlighet som jag fick förmånen att följa under några sommardagar.

Bilderna tycker jag funkar såväl i svartvitt som i färg, men ger lite olika stämning beroende på vilken färgrymd man rör sig i. En liten bildberättelse om långsamhetens lov ute på landsbygden, där det viktigaste inte är fredagsstädningen med mopp och skurhink, utan passionen för det man jobbar med, tid för att snappa upp lite av fågelsången utanför fönstret, och en bild av det klassiska österbottniska "vi mårar på".

En explosion av färger som alla samarbetar till ett enhetligt mönster.

Att mörka ner ger en viss melankoli till helheten.

Var sak på sin plats, eller enligt traditionen allt ligger överst.

Denna fantastiska verkstad där man har verkat i årtionden har en väldigt filmisk känsla.

Burkar i generationer.

Roy Andersson-inspirerat ljus ger denna bild en lite somrig, dammig, men varm känsla.

Låter man bara saker vara blir allt till mönster så småningom.

Klassiskt porträtt av en livskonstnär.

Metallsvarv, vad kan man säga, vacker skulptur och historiens vingslag känns tydligt. Dessutom funktionell även idag.

Att köra bilder inte helt till det svartvita ger en nyans av grått, men ändå en närvaro av färg.